Prokrastinering eller uppskjutarbeteende är ingen diagnos och avser en benägenhet att skjuta upp saker till framtiden. Det kan var på sin plats att konstatera att det ibland faktiskt kan vara bättre att vänta istället för att påbörja en uppgift, sk. funktionell prokrastinering. Åtminstone när vi vet att vi ändå måste göra om eller ändra det vi nyss förväntades utföra.
Ibland kan dock uppskjutarbeteendet bidra till att vi får problem i vardagen eller på jobbet. Det kan då behandlas med KBT. Definitionen som Piers Steel, professor i organisationspsykologi vid University of Calgary i Kanada ger är då kanske korrekt att använda: ”prokrastinering är att medvetet välja att fördröja ett tilltänkt handlingsförlopp trots vetskapen om att det kan leda till negativa konsekvenser”.
Forskning visar att prokrastinering bland annat är förknippad med försämrad psykisk men även fysisk hälsa. En stor anledning till att få till en förändring i beteendet med andra ord.
© Noomi Österling
