Panikångest/Paniksyndrom & Agorafobi behandlas med gott resultat med KBT. Ofta beskrivs problemen som attacker av kraftig ångest som startar som "en blixt från klar himmel". En panikattack kan ses som ett falsklarm då kroppen till synes utan orsak drar i gång sina biologiska försvarsmekanismer även kallat kamp-flykt-fryssystemet, ett system som har överlevnadsvärde, nedärvt genom generationerna.
När det är fråga om panikattacker utan något synligt hot kan attackerna ske slumpmässigt under dagen eller kvällen, på natten strax innan insomnandet och till och med under sömnen då den drabbade vaknar upp med en rad intensiva fysiska och psykiska symtom. Vanliga reaktioner är andnöd, yrsel, kraftig hjärtklappning och känslor av overklighet. En del kan uppleva att rummet faller på sig, att inte känna av kroppen, att golvet gungar. En panikattack är extremt skrämmande och ofta tolkar den drabbades de intensiva kroppsliga symptomen som ett tecken på allvarlig sjukdom, att vara på väg att dö, tappa kontrollen eller att bli tokig.
Inte sällan ser vi att den drabbade personen har en historia med stark psykisk press, ofta under längre tid. Vissa får enbart en eller några få panikattacker under sin livstid, vilket inte föranleder någon diagnos. Panikattacker som inte utvecklas till paniksyndrom är vanliga i befolkningen.
Paniksyndrom (med eller utan Agorafobi) För att få diagnosen paniksyndrom har personen någon gång drabbats av en första panikattack som sedan har följts av återkommande oväntade panikattacker utan någon tydlig yttre orsak inom några dagar eller veckor. Attackerna ska sedan ha lett till att personen känner stark oro inför att få ytterligare attacker eller på något sätt har ändrat sina vanor på grund av attackerna. Ibland utvecklas paniksyndromet till en agorafobi.
Agorafobi är typiskt förknippad med en rädsla att få en panikattack eller panikrelaterade symptom, exempelvis yrsel eller diarré på platser med mycket folk samlat eller på platser där det är svårt att få hjälp. Rädslan handlar om att inte kunna ta sig därifrån och/eller att inte kunna få hjälp om något händer med en. Typiskt för en person som lider av svårare agorafobi är problem med att lämna sina "trygga" platser, som ofta hemmet utgör. Det kan handla om att undvika att åka buss, spårvagn, ta T-banan, gå och handla i affärer, gå på bio, teater, åka bil på motorvägen eller broar, åka hiss. Det kan vara väldigt handikappande för den drabbade och även för närstående, då anhöriga ofta tvingas följa med den drabbade. Agorafobi kan förekomma ensamt och kriterierna för paniksyndrom har då aldrig varit uppfyllt. I andra fall ses agorafobi tillsammans med panikattacker som är fullt eller delvis utvecklade.
© Noomi Österling
