prokrastinering eller uppskjutarbeteende

Prokrastinering eller uppskjutarbeteende

Prokrastinering eller uppskjutarbeteende är ingen diagnos och avser rent allmänt allas vår benägen-het att skjuta upp saker vi bör, eller tycker oss bör göra, på framtiden. Ibland kan det faktiskt vara bättre att vänta istället för att påbörja en uppgift, sk. funktionell prokrastinering. Åtminstone där det bidrar till större tillfredsställelse och när vi vet att förändringar är på gång och att vi då ändå måste göra om eller ändra det vi nyss förväntades utföra.

 

Ibland kan dock uppskjutarbeteendet bidra till att vi får problem i vardagen. Det kan då behandlas med KBT. Definitionen som Piers Steel, professor i organisationspsykologi vid University of Calgary i Kanada ger är då kanske korrekt att använda: ”prokrastinering är att medvetet välja att fördröja ett tilltänkt handlingsförlopp trots vetskapen om att det kan leda till negativa konsekvenser”.

 

Forskning visar att prokrastinering bland annat är förknippad med försämrad psykisk men även fysisk hälsa. En stor anledning till att få till en förändring i beteendet med andra ord.