Hetsätning/överätning

Hetsätning

Hetsätningsstörning en hetsätningsepisod innebär framförallt två saker:

 

1. Personen äter under en avgränsad period (ex två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle få i sig under motsvarande tid.

2. Personen upplever att hen förlorat kontrollen över ätandet under episoden (ex. kan hen ha känslan av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller mängden mat).

Hetsätande sker i ensamhet och maten består oftast av snabba kolhydrater som sötsaker och skräpmat. Den drabbade äter tills maten är slut eller får ont i magen. Ätandet uppges vara ångestdämpande och ge ett tillfälligt lugn. Med tiden utvecklas övervikt & fetma vilket leder till att ätandet blir ångestfyllt istället. Utmärkande för både anorexi, bulimi och/eller hetsätning finns en förvrängd bild av det egna utseendet och den egna kroppsvikten.

 

En stor del av den drabbades liv upptas av tankar på den egna kroppen, utseende och mat/ätande. Ofta bedömer personen sig själv utifrån sin vikt eller hur kroppen ser ut, exv magen eller låren. Till skillnad från personer med bulimi använder de som är drabbade av hetsätning inte av några extrema metoder för att kompensera överätandet, dvs kräkningar, missbruk av laxer-och/ eller urindrivande medel. Hetsätningsstörning förekommer förmodligen hos dubbelt så många personer jämfört med dem som lider av bulimi. I gruppen beräknas knappt en tredjedel vara män eller pojkar.

 

Både klinisk erfarenhet och forskning visar att hetsätningsstörning har en bredare spridning än bulimi och att ungefär hälften av klienterna är överviktiga. På senare år har hetsätning blivit allt vanligare. Det är inte ovanligt att ”vandra” mellan diagnoserna. Exempelvis kan en person drabbas av anorexi i tonåren, vilket senare i livet går över i bulimi eller hetsätning. Hetsätning pratas det inte mycket om på grund av att det är så skambelagt och förknippat med kraftig ångest.

 

KBT har forskarstöd för behandling av ätstörningar.