Hetsätningsstörning En hetsätningsepisod innebär framförallt två saker:

1. Personen äter under en avgränsad period (ex två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle få i sig under motsvarande tid.

2. Personen upplever att hen förlorat kontrollen över ätandet under episoden (exvis ha känslan av att inte kunna sluta äta eller kontrollera mängden mat).

Hetsätande sker i ensamhet och maten består oftast av snabba kolhydrater som sötsaker och skräpmat. Den drabbade äter tills maten är slut eller hen får ont i magen. Ätandet uppges vara ångestdämpande och ge ett tillfälligt lugn. Med tiden  kan övervikt & fetma utvecklas vilket leder till att ätandet blir ångestfyllt istället.

Till skillnad från personer med bulimi använder de som är drabbade av hetsätning inte av några extrema metoder för att kompensera överätandet, dvs kräkningar, missbruk av laxer-och/ eller urindrivande medel.

Hetsätningsstörning förekommer förmodligen hos dubbelt så många personer jämfört med dem som lider av bulimi. I  gruppen beräknas cirka en tredjedel vara män eller pojkar.

Både klinisk erfarenhet och forskning visar att hetsätningsstörning har en bredare spridning än bulimi och att ungefär hälften av klienterna är överviktiga. På senare år har hetsätning blivit allt vanligare. Det är inte ovanligt att ”vandra” mellan störningarna. Exempelvis kan en person drabbas av anorexi i tonåren, vilket senare i livet går över i bulimi eller hetsätning. Hetsätning pratas det inte mycket om på grund av att det kan uppfattas vara skambelagt.

KBT  har forskarstöd  för  behandling av ätstörningar. Österling KBT behandliar inte anorexia eller bulimi men däremot problematik med hetsätning eller överätning.